Stormbringer

Vaknar och regnet öser ner. Måste ha frukost så jag går ut och tar mig torrskodd fram till den inre parken och kan se kafeterian. Funderar om jag ska gå runt inomhus istället, men jag bestämmer mig för att springa över. Springer och känner vattnet sugas upp av kläderna, men jag var nästan framme insåg jag att jag var tvungen att dra kortet för att komma in. Tvingas stå ett par sekunder utei regnet, men de är tillräckligt. Kommer in och vattnet det dropar omkring mig. Inte mycket man kan göra något åt så jag häller upp min frukost och torkar mig med servetterna. Träffar på tyskan och norskan som jag inte har sett på länge så de slog sig ner vid bordet.

Efter ett tag dyker Lars upp och de tänkte besöka Spy Museum. Lite övertalning och jag bestämmer mig för att följa med. Trots det faktum att jag borde sitta med alla läsuppgifter och sådant, men man lever bara en gång så det är bara att bege sig ut i regnet.

Första anhalten var för mig och Lars att få tag på ett paraply. Så det är ut i regnet igen, springande i någon sorts kapplöpning där jag tyvärr kom tvåa efter att ha börjat rätt så bra, men sedan sakade efter med min dåliga kondition. Ni som var med när vi firade Elin kan gissa hur jag lät och såg ut efter språngmarchen. Efter att ha inskaffat paraplyer tog vi metron till Chinatown och ägnade nästan 4 tmmar av att gå runt och se alla saker och personer m.m. Tyvärr var foton förbjudna.

Efter detta gick vi till en Starbucks, mitt första besök där (någonsin). Återigen mycket skvaller. Där bestämmer sig jag och tjejerna att gå till "Old postaloffice" med ett väldigt fint klocktorn medan Lars begav sig tillbaka till campus. Tyvärr hade dem stängt tornet på grund av stormen. Allvarligt, de regnade bara. Inga vinstyrkor som blåste omkull träd. Ingen Per eller Gudrun. Lite besviken var man, men jag fick ett antal fina bilder på tornet. Vi tog sen bussen tillbaka och det tog ju sin tid. När vi kommer tillbaka får vi reda på att kvällens stora öppnande av TARC:en (ingen anning vad det står för, men den har storbildsteve och ett biljardbord) blivit inställt för att det uppståt vattenskador efter regnet. Ett väldigt antiklimax.

I alla fall hade vi bestämt oss för att äta middag senare på kvällen så vi samlades igen runt klockan 8 med två andra tjejer, Bianca från Ukraina och Mary från Portland, Oregon. Vi tog Metron ner till Adams Morgans där vi gick till en restaurang som senare faktiskt blev en nattklubb (även om vi gick då de började sätta ut rep och vakter). Därefter gick vi till någon glassbar där vi köpte oss varsin glass. Chocolate 2 the xtrem hette min vilket det var också. Först chokladglass, sedan fudge, M&Ms och chockladströssel. Den fick stilla mitt chockladberoende för tillfället, men de andra sa att det bästa var att se dem göra glassen än äta den för de nästan bakade ihop den. Jannike, Katarina och Lars bestämde sig för att gå in i en klubb, medan jag och de två andra tjejerna (som båda var under 21) återvände till campus. Jag säger det återigen, dem är inte kloka.