Colombus day. Intressant dag. Amerikanerna firar en tyrannisk italienare som bidrog till att utrota mängder av människor och slå flera kulturer till spillror. Spelar ingen roll, jag är ledig så jag är nöjd. Roligare blir det när jag tänker på alla som fortfarande måste gå till arbetet och de som har lektioner. Ännu en poäng är att å fredag är det fall break och då är jag ledig igen (medan de som har praktik måste jobba bwhahahahaha...jag älskar att vara elak).
Denna dag användes till att besöka ett center för deras inersta religösa fanatism. Dess helgedom tillägnat deras två största passioner under samma tak. Ett tempel byggt på girighet, blod och egoism. Pentagon City Mall. Det var shopping som gällde. Det var enormt. Fyra våningar med affärer, människor och jag vet inte vad. Det var så stort så jag behövde en karta för att hitta bland alla affärer. Sedan tog det en timme att gå runt bland alla affärer för att sedan bestämma sig vart man skulle handla.
Behövde kläder så jag gick in lite överallt för att se vad som fanns. Hamnade i en affär som hade väldigt snygga kostymer så jag stod där och beundrade i 5 sekunder. Med ett poff framträder en säljare och börjar prata om just dem här kläderna och att de är fläckresistena. Då inser jag varför det inte finns någon prilapp på dem och kan tänka att de ligger långt utanför min prisklass. Smyger försiktigt ut och letar upp ett par skor istället. Och det är nu jag inser att jag behöver någon av thejerna därhemma för att kunna guida mig i vad som är bra i pris för jag har ingen aning. Antalet gånger jag gått och köpt kläder kan räknas på ena handen.
Efter denna blandning av ångest och bgär till allt runt omkring mig så återvänder jag tillbaka med strumpor, byxor, ny kostym och ett par nya skor. Jag lämnar metron och går tillbaka till Campus i mina trogna sandaler jag haft ett antal år (och slapp betala) och vid korsningen så händer det. Ena plastspännet går av. Vad är sannolikheten att det händer. Här har man gått runt i ett köpcenter hela dagen letades efter nya skor bl.a. men beslutar sig att de klarar ett tag till och då går de sönder precis när man är tillbaka. Det är så typiskt att det händer. Man blir ju bara så förbannad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar